.

3 dagar kvar sen e jag inte "queen isabelle" lärgre... vf tar jag egentligen inte vara på dagarna och är glad... Men det är inte lätt förjag vill inte åka längre jag vill faktiskt stanna... Samtisigt vill jag åka men vill inte att någon ska ta min plats eller ändra på någonting. Jag har säkert inte varit världens bästa nanny men min o georges relation är nog den bästa man kan ha med ett au pair barn tror jag.... Han får mig värkligen att bli glad och jag älskar han så mycket.. Det är bara ett barn jag vet men inte vilket barn som hällst utan ett barn jag lärt allt jag kan, som jag sätt utväcklas, som ger världens slämigaste pussar och som jag till bringat  7 månader 12 timmar dygnet med...
Kom när han var en liten bebis som inte kunde någonting han förstod inte mycket och hade just börat krypa och åt bara pure mat.. Sen var jag med om  första gången han ställde sig upp, första små orden han sa, när han började gå, när han slutade med flaska, när han började äta vanlig mat och nu när han förstår i stort sätt allt jag säger... Men vad ska jag göra? det är inte mitt barn, jag kan inte ta med han hur mycket jag än skulle vilja... Så det är la bara le ut situvationen och hoppas på att jag får ett lika fint barn i framtiden...

Annars händer detinte så mycket jag o julia jobbar tillsammans jag går runt o är små sur.. På kvällarna går jag till Diana och sitter i hennes hus o klagar lite mer..I dag åt vi tvåpaket timtam o såg på film.. Mysigt:)..